Referat
Referat: FC Härlanda - Sjövalla FK
'Det kändes som en anstormning'.... och ja, det citatet från en lagkamrat beskriver väl känslan under gårdagens match ganska bra!
FC Härlanda med full pott efter 2 matcher, vi med 2 vinster och en snörplig förlust. Två topplag helt enkelt. Uppladdningen var allt annan än optimal när Mike insåg att spela vit/grön mot vit/svart kanske inte var en särskilt lyckad färgkombination och vi tvingades något panikartat byta matchställ till vårat gröna. Strumporna glömdes lite här och var och några hade vita, några gröna, väldigt division 7 helt enkelt!
Första 15 på matchen tar vi tag i taktpinnen och fullkomligt kör över Härlanda, det är knappt så att dom rör bollen. Men deras taktik visade sig i slutändan vara den vinnande. För efter dessa femton minuter får man en hörna. Man parkerar sina bjässar (som var mer lika Magnus Samuelsson, strongman, än fotbollsspelare) och murar in vår målvakt. Mycket knuff och gruff, en inåtskruvad hörna, en stark vind och en André som står som fastcementerad (av förklarliga skäl då många ville krama honom just idag) senare står det 1-0 till hemmalaget. Jag har svårt att se att man regelrätt kan göra på detta viset, men det är inte jag som är rättsskipare och jag får väl villigt erkänna att jag inte vet (och nej, det handlar inte bara om att 'stå med händerna i luften runt målvakten'). Och just detta visade sig vara Härlandas melodi och där man var ett otroligt skickligt lag, på dom fasta situationerna. 5-6 hörnor senare och ren panik hos oss blir till riktigt farliga lägen, en nickrensning från Kanne på mållinjen, en boll som André M tippar i ribban och där jag i efterföljande situation nickar den rakt upp men vinden ser till att den går i ribban, Arshya handla också någon fin rensning. Vi hade ett fint friläge i början, men annars var vi tämligen uddlösa framåt. Vi försöker rulla utan särskilt stor framgång, dom dunkar långt som sällan är några problem när inte deras kolosser lyfter fram på fasta situationer.
1-0 i halvlek och vi pratar mycket om vilja och att det är det som komemr att vinna matchen. Och det är viljan som vinner matchen, fast för Härlanda. 2-0 kommer någon minut in i andra halvlek, åter på en fast situation där vi på något sätt lyckas missa tre motståndare som kommer i djupen mot André M som på något sätt backar in i målet. Dock skall det tilläggas att målet är en solklar 'Guds hand', vilket jag poängterar något desperat till domaren som spänner ögonen i mig och troligen har tröttnat på mitt tjat och ger mig gult kort. För det egna samvetets skull så han det tilläggas att deras spelare medgav att det var hand och en rätt tydlig sådan, men det hjälper inte oss och inte domarens vinkel när han bedömde det, 2-0 är ett faktum.
Vi fortsätter spela vårt spel vilket blandar och ger, ibland för mycket trampande på boll, och för många lätta felpass. Och nu när Härlanda har färra fasta situationer och även en vind som mojnat betydligt, har an inte heller särskilt mycket mer spel än sitt tidigare rätt okonstruktiva spel (dunka långt går inte lika bra i motvind:).
2-1 kommer efter en fin frispark där muren ställer upp för vänsterskytt (Jocke, som såklart hade misssat). Fram kliver istället Kappelin med högern och placerar den hårt lågt i målvaktens högra hörn. Skönt och vi hoppas att det äntligen ska börja släppa, trots väldigt lägesfattig match från vår sida.
2-2 kommer i minut 87, när vi äntligen gör något annorlunda och sätter igång en frispark fort. Kappelin slår ett inlägg där deras försvarare är något förvirrade, Juliano klackskarvar den bakom sig där jag dyker upp och vinklar in bollen. 2-2 i minut 87, skönt!
Minuten efter, i minut 88, får Härlanda åter frispark. Jag lyckas vinna en duell med deras 2m hög 2m bred-gubbe, äntligen tänker jag, vi båda trillar ner på marken, men när jag vänter mig om i tron att jag 'vunnit' duellen så ser jag att bollen gått i mål, tydligen via en motspelares knä och vår spelares knä. Snopet, bittert och konstigt.
Efter matchen är det lite ridå. Motivation slår klass, så som jag skrivit så många gånger förr. Vi är betydligt bättre fotbollsspelare än Härlanda, men Härlanda har en vilja och är medvetna om sina styrkor. Men sätter 9/10 fasta och är otroligt hungriga när det gäller, då har man råd att bara spela långbollar resten av matchen. Vi har totalt 1 läge tror jag utöver målen, och det får jag som ledare ta till mig rent taktiskt. Men det är också upp till individen. På en match är vi inte där för att spela 'jogga bonito' och publikfriande fotboll. Det kan man göra på träningarna, det är jättekul. Men på match så vill jag vinna och det hoppas jag såklart att alla vill, men det måste också synas på vårat spelsätt. Sedan måste man som offensiv spelare se till att vara på offensiv planhalva. Shoutout till Olle som löser det riktigt bra (Eller som våra motståndare benämnde honom, 'Sjövallas MVP'), men annars blir jag lika förvånad varje gång när folk vill hämta boll 1m från backlinjen. Vi måste flytta upp i våra positioner, ha lite djupledslöpningar, och jag får ta på mig att försöka hitta ett sätt så att vi gör detta.
Goliath slog David denna gången, där vilja och fasta situationer var det som avgjorde. Vi tackar Härlanda för denna gången och på återseende i vår hemmaborg efter sommaren!
